ALBATROSS 88 ORGANISATIONSKONSULTER / ERBJUDANDEN

ALBATROSS 88 ORGANISATIONSKONSULTER / NYHETER & TANKAR

BLOGGAR

FAKE NEWS, NO NEWS AND BAD NEWS

Twitter, Facebook, Instagram, Snapchat. Det är bara några av de sociala plattformar vi kan välja mellan när vi vill nå ut brett och snabbt. Vi behöver inte ens skriva något själv, vi behöver bara dela det andra har skrivit. Hur många gånger har du delat något utan att läsa hela innehållet eller veta vem som är den ursprungliga avsändaren?

Digitaliseringen, med bl a mobiler och sociala medier, har på många sätt revolutionerat vårt sätt att kommunicera, inte minst avseende hastigheten och enkelheten. Idag är vi alla skribenter redaktörer och rubriksättare. Var och en av oss kan i princip nå vem som helst, när som helst var som helst och bevisligen också hur som helst

Sociala medier en möjlighet och ett hot 

Sociala medier är globalt och det är snabbt. När jag var liten kille i Malmö fanns det en kemtvätt i kvarteret där jag bodde. På väggen hängde en skylt med texten. “Är du nöjd berätta det för dina vänner. Är du missnöjd berätta det för oss.”. Hastigheten i spridningen var tämligen långsam jämfört med idag. Jag kanske berättade för tio av mina vänner, som i sin tur berättade för 10 av sina vänner osv. Det kunde ta veckor att nå 100 personer. 

Idag kan ett inlägg på sociala medier på bara några minuter gå viralt och nå runt jorden. Enkelheten att dela information skapar ringar på vattnet. Dessutom är det billigt och personliga kopplingar ökar trovärdigheten. Med andra ord är sociala medier en fantastisk möjlighet för den som vill berätta något.

Det är också en fantastisk möjlighet för den som vill sprida osanningar, hat och fake news. Ofta kan det vara svårt att se vem eller vilka som är ursprungliga avsändare och vilket eller vilka syften som finns med publiceringen. 

Som företrädare för en organisation och ett företag måste man också vara medveten om att man inte längre äger ensamrätten till sina problem. En snabbt tagen bild eller videosnutt, utlagd på nätet kan vara svår att hantera. Bilden eller videosnutten säger ofta inte så mycket om helheten. Vad hände före och efter? I vilket sammanhang är den tagen? Dessutom kan den mycket väl vara manipuleras eller tagen ut sitt sammanhang.

Är du en nyttig idiot på sociala medier?

Alla har vi säkert mer än en gång delat ett inlägg för att vi blivit arga, upprörda eller av någon annan anledning känner för eller sympatiserar med budskapet. Är det dessutom någon som vi känner som en omdömesgill person som skrivit eller delat vidare då kanske vi sänker garden och nöjer oss med att läsa rubriken.

Dagligen får vi exempel på att vi måste vara på vår vakt, så att vi inte blir en nyttig idiot i händerna på någon som har helt andra syften eller agenda än den vi tror eller sympatiserar med.

Innan du gillar eller delar så tänk på nedanstående 5 punkter. Det tar inte många minuter och
fungerar som ett utmärkt lackmustest. 

Vem är avsändaren?
  • Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan "Av vem och varför?" när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat. Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta?
  • Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet?
  • Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att den egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant?
  • Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går. Låter det för otroligt för att vara sant, är det sannolikt inte sant.

Upptäck "falska" bilder
  • Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

Sist men inte minst ...
  • Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten?